Beroendehierarkier och olika slags kapital

Inom ekonomisektorn tänker man sig sällan mer än en sorts kapital. Det finns olika valutor men finns det olika kapital? Vissa menar det.

I detta inlägg ska olika kapitalformer värderas i förhållande till varandra med hjälp av en beroendehierarki.

Beroendehierarkier

Begreppet beroendehierarkier förelogs av systemteoretikern och kommunikationsforskaren Anthony Wilden. Till skillnad från andra typiska hierarkier som är toppen bredare än basen. Det har ingen avgörande betydelse för att förstå principen med ett beroende mellan hierarkins nivåer.

Ett exempel med två nivåer är en hierarki bestående av fenomenet samhälle och fenomenet kultur. Kan det finnas ett visst samhälle utan en kultur och omvänt, kan det finnas en viss kultur utan ett samhälle.

Eftersom kulturer uppstår i samhällen är det problematiskt att säga att en viss kultur kan finnas utan ett samhälle.

En beroendehierarki bygger på något som Wilden kallar utsläckningsmetoden. Om man hypotetiskt provar att släcka ut ett nivå i hierarkin, vad händer då med övriga nivåer? Utsläckningen av den mest grundläggande nivån, d.v.s. den översta, får även de andra nivåerna att försvinna. Den övre nivån inbegriper i någon mening den eller de nedre.

Alla fenomen har inte en beroenderelation till varandra. Vissa fenomen kan finnas sida vid sida och om ett av dem försvinner får det ingen eller marginell betydelse för det andra fenomenet. Låt oss rent hypotetiskt tänka att det finns två träd i en trädgård. Det ena trädet tappar plötsligt alla sina löv. Vad händer med löven på det andra trädet? Om det inte finns en gemensam underliggande faktor händer inget med det andra trädets blad. De är inte beroende av varandra.

Ett exempel som Wilden tar i sin bok Kommunikationens strategi (originaltitel är System and structure) är oorganisk natur och organisk natur. Dessa placerar han på två olika nivåer med oorganisk natur på den översta och därför den mest grundläggande nivån.

Oorganisk natur innefattar all materia som inte ingår i levande organismer. Organisk natur är all materia som utgör levande organismer. Om man hypotetiskt tar bort allt liv från jorden, d.v.s. all organisk natur, upphör inte den oorganiska naturen att existera. Skulle man istället ta bort all oorganisk natur försvinner allt. Det beror dels på att den oorganiska naturen utgör omgivningen till den organiska men mer väsentligt än så består all organsik natur av oorganisk natur. Mineraler i sin rena form är oorganisk natur men de är nödvändiga beståndsdelar i organisk natur. Vi säger till exempel att allt liv innehåller kolföreningar. Kol i sig är inte liv men måste finnas för att liv ska existera.

Baserat på detta resonemang skulle en utsläckning av oorganisk natur innebära slultet för allt liv lika säkert som utsläckandet av organisk natur. Det senare skulle dock inte släcka ut vår planet. Så länge planeten med olika former av oorganisk natur finns kvar finns också möjligheten att nya former av organiska natur ska kunna uppstå.

Wilden menar att komplexitetsgraden ökar från den översta nivå till den nedersta nivå. Det kan finnas något i det då levande organismer är mer komplexa än en ansamling av ett mineral.

Olika former av kapital

De vanligaste formerna av kapital vi känner till från olika vetenskaper är:

• Naturkapital
• Socialt kapital
• Kulturellt kapital
• Humankapital
• Ekonomiskt kapital

Dessa former ska beskrivas kort nedan.

Naturkapital

Naturkapitel står vanligtvis för de naturresurser vi har tillgång till på jorden. Förutom oorganisk natur som mineraler kan det inbegripa organisk natur i form av trä eller ätbara grödor. Som det framgår i bilden kan det också inbegripa olika former av energi (förnybar energi som solenergi, vattenkraft och vindkraft).

Socialt kapital

Begreppet socialt kapital har inom samhällsvetenskaperna en mycket specifik betydelse. I grunden bygger det på tre delkomponenter: tillit, reciprocitet och nätverk. Tillit står för om man förväntar sig att en annan individ ska agera, så att man upplever att man kan lita på denna individ från en gång till en annan. Reciprocitet står för att man ger tillbaka ett ting eller en handling som har motsvarande värde som något man just har fått. Jag lånar ut min spade till mig och du lånar ut din kratta till mig. Jag ger dig ett nybakat bröd och du ger mig fem färska frukter. Gengälden behöver inte ske omedelbart utan kan ske med lång fördröjning. Nätverk, slutligen, står för de starka och lösa förbindelser man har vilket ger fler möjligheter att utveckla tillit och att tillämpa reciprocitet.

En del menar att socialt kapital är ett mått på hur välmående en grupp människor, eller ett samhälle, är. Ju högre socialt kapital desto bättre hälsa. Det som annars utmärker en grupp med social kapital är att de är villiga att hjälpa varandra och eftersträvar samarbete. I grupper med lågt socialt kapital håller de i sitt och tävlar snarare än samarbetar.

Kulturellt kapital

Kulturellt kapital är en mix av en individs utbildning, intellekt, språk/jargong, sätt att föra sig och klä sig som ger möjligheter till ökad status i en viss grupp. Om det mest eftersträvansvärda som finns i en grupp är att lösa korsord blir den i gruppen som är bäst på att lösa korsord också den som har högst kulturellt kapital.

Kulturellt kapital har inte nödvändigtvis ett bestående värde och det är svårt att helt ärva det från någon. Konsekvensen av att kulturellt kapital inte alltid har ett bestående värde kan man se i förmågan att använda IT, som i sig kan ge kulturellt kapital, där de yngre generationerna ofta är bättre på det än de äldre generationerna. Därför kan många ur de yngre generationerna ha ett högre kulturellt kapital än sina föräldrar. Föräldrar med högt kulturellt kapital kan dock ge sina barn fördelar att förvärva eget kulturellt kapital. Förldrar som har gått på elitskolor skickar ofta dit sina barn också. Det är då tack vare föräldrarnas status som barnen får en plats på skolan.

Humankapital

Humankapital är ett begrepp som med tiden har ändrat betydelse. I början stod det för arbetskraft. Numera avser man oftast de samlade kunskaperna, kompetenserna, förmågorna och talangerna en individ har. Man kan också prata om ett humankapital på en organisationsnivå. Då blir det de samlade kunskaper och kompetenser som finns i organisationen genom organisationens medarbetare. Man kan också tänka sig att det kan finnas ett samlat humankapital i litteratur/bibliotek och databaser.

De flesta organisationerna är villiga att betala pengar för att få tillgång till en individs kunskaper, kompetenser och färdigheter. Det har fått vissa att se att det ena är utbytbart mot det andra.

Om man väljer mellan att arbeta mot betalning eller studera (och tillägna sig mer kunskaper och kompetenser) kan man räkna på hur mycket man skulle vinna respektive förlora i pengar på att utbilda sig. Detta är ett exempel på hur man tänker sig att det ena kan vägas mot det andra.

Ekonomiskt kapital

Antropologer som har studerat betalsystem i traditionella kulturer har funnit en skillnad i vad som kallas pengar med särskilt syfte (special purpose money) och pengar med allmänt syfte (general purpose money). Pengar med allmänt syfte avser de mynt och sedlar vi använder för att köpa oss nästan vad vi vill. Pengar med särskilt syfte är en form av betalning där ett ting motsvarar ett eller flera andra ting.

Ett exempel på pengar med särskilt syfte är när man gifter bort sin dotter. För att en annan släkt ska få ens dotter måste de betala en ko, fyra getter och sex korgar med maniok (rotfrukt). Det finns inga andra sätt att betala för att få sig en fru. I samhällen där de har pengar med särskilt syfte och pengar med allmänt syfte kan de köpa sig en ko, om det just är det de saknar, men de kan inte betala med motsvarande belopp som det kostar att köpa en ko till föräldrarna som säljer sin dotter.

Med allt detta sagt är ett ekonomiskt kapital för oss i Sverige pengar med allmänt syfte men i andra kulturer är det något annat. Det har betydelse för hur man tänker när man jämför olika former av kapital och också hur de förhåller sig till varandra rent beroende mässigt.

Olika slags kapital i en beroendehierarki

Sociologen Pierre Bourdieu skulle sannolikt likställa socialt kapital, kulturellt kapital och ekonomiskt kapital. Om man stoppar in dem i en beroendehierarki kan man se att så inte är fallet.

Till att börja med kan man konstatera att det finns samhällen nu och tidigare som helt saknar eknomiskt kapital i betydelsen pengar som mynt och sedlar med ett allmänt syfte. I och med att det är möjligt och människor inte bara har överlevt utan pengar utan även har levt ett bra liv kan man släcka ut ekonomiskt kapital utan att det behöver påverka andra sorters kapital. Grupper som saknar ekonomiskt kapital kan ändå ha kulturellt kapital och socialt kapital.

Om man provar att släcka ut kulturellt kapital skulle det troligtvis inte heller påverka någon annan kapitalsort. Att man anses lite finare är inte viktigt i alla kulturer. I vissa kulturer som är starkt egalitära är det inte märkvärdigt i positiv bemärkelse att sticka ut med en viss utbildning på en fin skola. Det är inte ens säkert att samhället har en enda skola. Om vissa har gått i den enda skola som finns och andra inte har det får de första ändå inte högre status i samhället. Alla är lika viktiga och lika värda.

När Bourdieu skriver om socialt kapital menar han inte riktigt detsamma som står ovan. Ovan beskrivning är dock en mer gångbar tolkning av begreppet. Låt oss prova att släcka ut socialt kapital och se om det får några verkningar. Om människor slutar att lita på varandra och slutar att ge varandra ting av lika värde skulle det ställa till problem. Vi börjar med att anta att alla samhällen har någon grad av socialt kapital även om de som samarbetar i hög utsträckning har ett högre social kapital än de som motarbetar varandra. Det måste ändå finnas en grundläggande tillit till att människor inte dödar varandra utan anledning och inte spelar enligt samma regler.

Det faktum att vi har pengar bygger på en grundläggande överenskommelse mellan samhällsmedborgare och det är att vi är eniga om pengars värde. Alla inom ett ekonomiskt system måste vara eniga om vad pengar har för värde för att det ekonomiska systemet ska fungera. Så fort någon börjar ifrågasätta pengars värde börja pengar tappa i värde oavsett vad det står på sedeln. Om bara hälften i en grupp använder pengar som betalmedel medan den andra halva använder ett annat betalmedel blir pengarna ifrågasatta och det är oklart hur långt deras värde sträcker sig.

För att man ska kunna använda pengar som betalmedel måste det också finnas en enighet om vad som är ett motsvarande värde. Den reciprocitet som vi grundar vårt sociala kapital på utgår ifrån att det jag ger dig ska jag fåt tillbaka i ett motsvarande värde. Om jag inte tycker att 20 kronor är ett motsvarande värde för den produkt jag erbjuder eller den tjänst jag erbjuder kan vi inte komma till ett byte. En enighet om lika värde är nödvändigt.

En brist på ett grundläggande socialt kapital gör det alltså närmast omöjligt att använda pengar så länge pengar har ett allmänt värde och inte ett specifikt och precist värde (som ett liv för ett liv). Hur blir det då med kulturellt kapital om man släcker ut det sociala kapitalet? Ett kulturellt kapital bygger också på en eller flera överenskommelser. Vad är det som säger att den som har gått på en viss skola eller den som kan lösa korsord bra är mer värd. Det fungerar bara om man har ett gemensamt system för var som har värde och att man litar på att alla följer detta system. Tillit är mer grundläggande än kulturellt kapital. Kulturell kapital är också beroende av nätverk. Det krävs att flera i ett nätverk värderar samma sak för att en individ ska tilldelas ett högre kulturellt kapital. Socialt kapital i sina delar eller i sin helhet är mer grundläggande och något som även kulturellt kapital är beroende av.

Att naturkapital är mer grundläggande än socialt kapital säger sig självt för om det inte finns naturresurser som mineralet, trä, grödor och boskap finns det heller inget att dela med sig av i en grupp. Det går helt enkelt inte att överleva utan naturkapital. Släck ut naturkapital och du släcker ut alla kapitalformer.

Den svåraste kapitalformen att placera i en hierarki är humankapital. Utan humankapital kan man inte tillverka redskap som man kan använda för att förälda jorden eller tämja djur. Utan detta skulle det inte gå att låna ut saker till sin granne eller tillverka bröd som man kan ge grannen mot färsk frukt i utbyte. Det är tack vara vårt humankapital som vi har lärt oss att förädla naturkapitalet. Det är med vårt humankapital som vi har blivit smartare både individuellt och socialt. Vi kan till och med hävda att det krävs ett visst humankapital för att tillägna sig socialt kapital. Den som förstår vinsterna i att samarbete jämfört med att tävla kan öka sitt sociala kapital.

Om vi släcker ut humankapitalet, både på individnivå och gruppnivå, tar vi bort alla värden i övriga kapitalformer som finns på gruppnivå. Utan humankapital kan vi inte få något social kapital, inget kulturellt kapital och inget ekonomiskt kapital.

Kontentan

Så snart man ser att det finns flera sorters kapital och börjar sätta ord med tydliga definitioner på dessa kapitalsorter är man också på väg att inse att det är problematiskt att tro att en sorts kapital är lika värd som en annan sorts kapital.

Utan naturkapital och humankapital skulle vi inte varken ha eller ha något behov av ekonomiskt kapital. Hur ska vi då kunna tro att ekonomiskt kapital kan användas för att köpa naturkapital eller humankapital.

Tänk dig följande situation. Vi börjar få ont om rent vatten på jorden. Någon kommer på att vi kan värdera rent vatten med pengar. Det kostar ett visst hundratal kronor för att få en liter rent vatten. Om man inte vill eller kan betala får man inget rent vatten. En stor grupp individer bestämmer sig då för att strunta i rent vatten och välja smutsigt vatten istället. Då får de vattnet gratis och värdet på rent vatten minskar som en följd av minskad efterfrågan. Har behovet av rent vatten minskat bland oss människor då det ekonomiska värdet har minskat? Självklart inte. Vi dör utan rent vatten oavsett vilket värde det har i ekonomiska termer. Så vad säger det oss om vi sätter ett ekonomiskt värde på vatten? Att vad som helst kan variera i värde men att behovet inte varierar.

Vårt ekonomiska system är idag oerhört komplext och det är närmast omöjligt att tänka sig en värld där allt inte kan värderas i pengar. Att värdera allt i pengar är dock ett system fullt med luckor. Vi kommer alltid att hamna i en situation där det uppstår godtycke och där fluktuationer i värde kommer att ställa saker på huvudet.

Den gren inom ekonomi som påtalar att det är ett fundamental fel när man gör det ekonomiska systemet grundläggande istället för natursystem och kunskapssystem. De vill göra om vårt ekonomiska system i grunden så att det inte bara blir mer rättvist för oss människor utan att det också tar hänsyn till liv i andra former, hela ekosystem. Med tanke på att vi är beroende av ekosystemen runt oss är det kostigt att vi värderar naturen som sådan, inte som resurs, så lågt men att vi värderar pengar som sådana, trots att de bara har en egentligt värde när de används, så högt.

Kontentan är att vi kan acceptera vårt ekonomiska system baserat på ekonomiskt kapital som det är med sina brister eller att vi kan välja att se vad som är grundläggande värden och utgå ifrån dessa värden istället. Tillgången till naturkapital, humankapital och socialt kapital är det som ger oss möjligheten att tänka om och göra rätt.

---

Andra inlägg

• Cirkulär ekonomi inom solcellsbranschen - en mångfacetterad hållbarhetsfråga
• Linjär ekonomi och cirkulär ekonomi