Linjär ekonomi och cirkulär ekonomi

Vad är det för skillnad på linjär ekonomi och cirkulär ekonomi? När man pratar om cirkulär ekonomi, vad menar man då? Detta är intressanta frågor som lätt kan besvaras med några exempel.

Linjär ekonomi

En modell för linjär ekonomi bygger på följande:

1. Man tar upp en råvara ur jordskorpan, t.ex. råolja

2. Man tillverkar något av oljan, t.ex. en pastaslev

3. Produkten används och går sönder

4. Produkten slängs

5. Produkten läggs på deponi eller bränns (vilket ger utsläpp av bl.a. koldioxid)

6. Konsumenten köper en ny produkt av plast

Enligt detta exempel och denna modell är det inget som går tillbaka till varken jorden eller produktionen vilket medför att det inte finns en cirkulär process i någon del.

Som man kan se i den visuella bilden ovan finns det ett steg av distribution men ska man vara korrekt sker det transporter mellan alla steg även från avfall till förbränning eller deponi.

Cirkulär ekonomi

En modell för cirkulär ekonomi bygger på följande:

1. Det finns gott om plastprodukter i vårt samhälle, låt oss återanvända eller återvinna dessa produkter

2a. Vid återanvändning kan samma produkt användas igen och igen

2b. Vid återvinning använder man materialet som produkten är gjord av och skapar en ny produkt

3. Produkter används

4. När produkterna blir trasiga slängs de inte för deponi eller förbräning, de går tillbaka till steg 1.

Genom återanvädning och återvinning behöver man inte ta upp nya råmaterial från jordskorpan. På det viset minimerar man åtgången av ändliga resurser och utsläpp av växthusgaser.

Vad kan återanvändas?

Produkter av glas eller metall kan ofta återanvändas.

Man sköljer rent kärl av glas eller metall och använder dem igen.

Många kläder blir omoderna innan de hinner gå sönder. Alltså kan de användas igen av mindre trendkänsliga personer. Trender kommer dessutom tillbaka med jämna mellanrum.

Vad kan återvinnas?

I princip allt som är baserat på mineraler och olja kan återvinnas.

Man kan smälta metaller och använda dem igen.

Man kan smälta plaster och använda dem igen, i många fall som polyester. Det finns mängder av hållbart plast som har slängts och som kan återvinnas. Rep och fiskenät av plast är en bra råvara för att göra polyester som kan användas till allt från kläder till stoppning.

Man kan bryta ned papper till fibernivå och använda det till att göra allt från skrivpapper till toapapper.

Bomull, liksom träd, är inte en ändlig resurs men odlingar drivs ofta på ett energi-, kemikalie- och vattenintensivt sätt. Genom att återvinna bomullsfibrerna kan man göra nytt garn och nytt tyg. Tyvärr är många fibrer som har drivits upp på ett energiintensivt sätt av dålig kvalitet vilket gör att de inte kan återvinnas. Bomull av hög kvalitet håller länge och kan återvinnas. Även om det inte blir tyg igen kan det blir stoppning.

Cirkulär ekonomi på olika nivåer

Man kan prata om cirkulär ekonomi på en global nivå, på en samhällsnivå, på en företagsnivå och på individnivå.

Eftersom miljöproblem likt klimatkrisen och kemikalieproblematiken är globala går det inte att ta upp råmaterial i en del av världen och tro att det inte påverkar en annan del av världen. Lösningarna måste innefatta en förändring överallt.

På en samhällsnivå behöver man utveckla rutiner och processer för återanvändning och återvinning. Dessa finns i Sverige och fungerar ganska bra. De kan dock fungera bättre. Det beror inte enbart på systemen utan även på medborgarna. Återvinningsstationer och pantssystem är typiska exempel.

Företag kan se över om de minimera åtgången av energi och material. En del företag är nästan helt cirkulära då de enbart tillverkar nytt av återvunnet material. De tar hyr ut och lagar sina produkter istälet för att sälja så att användaren slänger den när den anses förbrukad. Vissa delar av en produkt håller så hög kvalitet att de kan tas bort att sättas på en ny produkt. Kemikalier som används finns enbart i slutna system. Det vill säga att de återanvänds och lämnar inte tillverkningsprocessen.

På en individnivå handlar det om att laga sina saker så att de kan användas länge. När en produkt inte går att använda mer kanske delar av den kan användas för att laga en annan produkt. Som konsument kan man köpa hållbart, som inte förstörs ens inom en livstid, och man kan köpa begagnat. När saker behöver slängas ska de slängas på avsedda platser för återanvändning och återvinning.

Vad är nytt?

Det som är nytt och så får oss att röra oss mer mot en cirkulär ekonomi är dels trender inom vissa av samhällets grupperingar samt att fler och fler företag satsar på att få en cirkulär verksamhet.

Om det blir trendigt att tänka cirkulärt kan fler följa efter och fler tänker på ett cirkulärt sätt. Det finns gott om böcker och bloggar som kan ge inspiration för detta.

När företag ställer om för att bli mer cirkulära skapar de också möjligheter för konsumenterna att blir det. Ibland blir konsumenten mer cirkulär utan att tänka på det eller behöv anstränga sig. Ofta handlar det dock om att få ett nytt utbud och göra medvetna val.

Hur kommer ekonomin in i det hela?

Vi människor har ett flertal resurser att tillgå. Våra råvaror, både ändliga och förnybara, hör till en kategori resurser. Pengar är i sig en resurs. Kunskap är en resurs.

All tillverkning och användning kostar både råvaror och pengar. Vid varje steg förbrukas något, antingen en del av en råvara eller pengar. När man t.ex. tar upp råolja går en del av det till spillo. Man måste därtill betala för råvaran, för arbetet och för energin som går åt för att utföra arbetet.

Någonstans ser vi att förbrukning är ok så länge det ger ett mervärde. Att få en pastaslev som man kan använda vid matlagning ses som ett mervärde. Därför är man villig att betala för den och, indirekt, att det har blivit en del svinn på vägen.

När man lägger in kunskap som en resurs får man en bättre bild över hur man kan minimera svinnet och öka mervärdet. Det är detta som cirkulär ekonomi handlar om. Att få mer ut av mindre råvara.

Även i en cirkulär ekonomi behöver vi betala för energi (även om den är förnybar), för utfört arbete och för produkten man vill ha. Det positiva är att man slipper betala för lika mycket svinn och man slipper de negativa effekterna av den linjära eknomin på miljön.

 

Om du ännu inte har fått svar på de ovanstående frågorna eller får nya frågor kan du ställa en fråga eller lägga en kommentar i kommentarsfältet.

 

9 maj 2020

Utbildningar

Lista på lärosäten

 

Ekonomilänkar

Ekonomifakta

 

Företagslänkar

e-resistible

Företagsbloggen

 

Miljölänkar

Humanekologi

Naturvårdsverket

 

Övriga länkar

Bloggfeeden

ekonomibloggar.nu